4/10-09

"Jag älskar mina höstkvällar tillsammans med Louise.
Det är så himla fint att bara springa iväg tre hus, dricka hjärtte och verkligen prata.

och jag skulle kunna skriva om vilken fantastisk person jag tycker att du är, hur du är min hjälte för att du vågar vara rak och att det enda som behövs ibland är att prata med någon som man har lite vid sidan av. Men jag vet att du redan vet allt det där innerst inne min vän och att våra kvällar med hjärtte betyder mer än ett par ord på en blogg.
Jag skulle inte vilja ha höst utan oss."


såhär skrev en nära och kär vän till mig i sin blogg för ett tag sedan. Och det värmde så fantastiskt gott inom mig, det träffade verkligen rätt. Sedan jag läste detta första gången så har jag inte kunnat sluta läsa det. Det är inte ofta som jag blir rörd, men här blev jag det verkligen. Det var så perfekt, och jag behövde verkligen få den bekräftelsen som jag fick i detta inlägg i just den stunden.

Jag har gått runt och tänk hela helgen på hur människor är mot varandra. Vissa människor är hu goa som helst mot andra och är sig själva till 100 %, medans andra är mer inne på att vara raka mot varandra och försöka att att ändra den andra. Det låter jätte fel när man skriver ner det att någin försöker ändra på någon annan. Det jag menar är att vissa människor klagar mer än vad de uppskattar varandra.
Jag är själv en väldigt rak människa och jag gillar verkligen när människor är det mot mig. Men sen kan det räcka. Vissa människor inser inte riktigt att alla har olika åsikter och alla är lite speciella. Att alla är lite speciella det tycker jag är det finaste med människor.
Jag älskar när människor är sig själva, när de vågar att sticka ut utan att riktigt bry sig om vad alla andra säger. Det tycker jag om.
Men så är det ju de människorna som inte ger sig, som inte inser. Jag är trött på det, jag är trött på att det hela tiden ska vara någon som klagar, snackar skit eller berättar för en hur man egentligen borde vara. Varför kan inte alla bara accpetera att vi är olika. Fast att man är syskon eller bästa kompisar så är man inte lika.
jag kan tycka om något som du inte alls tycker om. och då får det vara så tycker jag.
Jag tror att många människor lever för att göra andra nöjda, gör saker för att alla andra ska vra nöjda, men när är man nöjd själv?!.. Och nu har jag insett att jag inte orkar vara en människa som hela tiden ska bry mig om vad alla andra tycker, att jag ska bry mig om när mina kompisar vill att jag ska vara si och så, eller om jag ska träffa alex i 3 dagar eller inte. Det är slut på det nu, nu vill jag kunna vara självständig. Jag menar dock inte att kompisar ska sluta bry sig om mig eller varandra, utan att man ska sluta att klaga på varandra. För att det är en stor skillnad på att klaga än att klaga konstruktivt.

jag uppskattar verkligen de som bryr sig om mig, och de som ställer upp och försöker att förstå mig. Er värderar jag högt, det ska ni veta.

puss på er,
och hoppas att ni tolkar inlägget rätt,
gör ni inte det så skriv till mig så förklarar jag gärna.

Kommentarer
Postat av: Linnéa

åh, fina!

så himla fint att läsa en måndagsmorgon och jag tycker hemskt mycket om din inställning. hjärta

2009-10-05 @ 07:12:28
Postat av: best friend

förstår hur du menar och är helt på din sida :)

2009-10-05 @ 18:45:07
Postat av: Josefine

Super starka ord och kloka. Blir stolt

2009-10-05 @ 20:17:04
Postat av: Alexandra

Väldigt klokt sagt!

Du och jag kan vara speciella på vårt lilla sätt;)<3

2009-10-06 @ 17:31:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0