jag orkar inte bråka. Det känns verkligen som att vissa människor
är ute efter att bråka. Att de verkligen vill göra det, antingen för att de
är sugna på det eller för att de bara vill avreagera sig. Men jag förstår
inte vitsen med att bråka på sms eller i telefon. Jag har själv gjort det
massor av gånger, och det blir aldrig bra, hur mycket man än försöker
så blir det inte bra.

nu har ju skolan börjat, och har varit igång ett tag. Det märks, jag har skrivit
det så många gånger och jag skriver det igen. Man har inte tid till det som man
vill ha tid till. jag vill träffa alla, jag vill hinna med att jobba, jag vill hinna med familjen
och jag vill hinna med Alex. Men jag hinner inte allt. så man måste börja prioritera, och
det finns verkligen inget värre. Men så är det. Det känns inte som att man har tid och ork
att smsa alla och ringa alla som man vill göra. tyvärr!
antar att alla bara får accptera det.

Just nu så har jag en känsla av att jhag börjar tvivla på allt. Jag vet inte vad det är som gör
det,  men jag börjar bara göra det. Jag vet riktigt om saker känns så rätt längre som det gjorde
innan. Men jag har försökt att tänka att tiden läker alla sår, och så är det väl!

tack Linnea för en behövlig och mysig te-stund idag.
& grattis till mig och alex som har 25 månader.

<3

så fel det kan bli. det var ju inte så jag menade.
Jag ville bara att du skulle förstå mig, inget mer.
ush. förlåt. Jag älskar dig.

Det är så mysigt när man träffar en kompis som man inte har
träffat på jätte länge. När man väl träffas så känns det precis som
om det var igår man träffades. Och att man alltid har lika kul tillsammans.
Och bäst av allt att man kan snacka och skratta åt allt. Det är så underbart!

Det var så det var när jag träffade Crillis igår, sjukt najs!
Vi var på fest hemma hos Julia igår, och vi hade sjukt kul:D
Jag och crillis har ju lite att fixa tills nästa fest, eller vad säger du ?

haha!

Och idag så är jag sjukt trött, som vanligt!
det spelar ingen roll hur länge jag än sover.
Jag är alltid lika trött. Tråkigt.

Hoppas att ni har haft en fin helg än så länge!

idag så är jag ledig ifrån skolan,
jag har inga lektioner för att min frupp har redan labbat. Så underbart!

Men idag så ska jag jobba istället, på clara. 8-15.30. och jag kommer att
vara så trött på festen ikväll. Men de4t löser nog sig!

syster och Robin åker till Tunisien idag, underbart för dom men inte så underbart
för oss andra. Det är ju skit varmt för de där nere också får vi stå ut med kylan :(
självklart så kommer man ju att sakna dom!

Idag så ska jag ju träffa Crillis också, hur najs är inte det ?! :D känns som att de var
en evighet sedan.

Men nu har jag inte tid att sitta härlängre, nu ska jag gå och käka lite frulle och sen
åka till jobb.

ha en fin dag!

:)

Folk slutar inte att förvåna mig. Och jag vet inte riktigt om det är bra eller
dåligt. I vissa fall så är det klart att det är bra, men jag vet inte riktigt hur
jag ska tolka det nu. Det finns inte så mycket att säga om jag ska vara ärlig,
jag vet inte hur jag ska säga eller agera.

Är det rätt av mig att reagera som jag gör, eller är det bara löjligt?
För mig känns det konstigt. verkligen.

jag går och grubblar på det hela tiden, verkligen hela tiden. Det går inte
att släppa. Jag vet inte vad jag ska säga till de människor, ska jag vara ärlig?
eller inte? Ska jag prata ifrån hjärtat eller hjärnan?

Men de säger ju att tiden läker alla sår,
så det hoppas vi på.

MALMÖ  vann iaf idag med 5-0 :D

det hade varit så skönt att kunna lämna dig utanför. Inte utanför på ett
elakt sätt, men utanför vardagen. Det hade varit skönt att ha dig bredvid
allt som händer. Som en person att bara kunna vädra sina åsikter med,
och kunna prata om vad som har hänt utan att du har någon kontakt
med personen i fråga. Att kunna bolla ideer med dig, att kunna få en åsikt
ifrån dig som någon utomstående. Men framför allt att jag skulle kunna
känna att du är bara min och ingen annans.

hur dumt det än låter så är det så jag känner. jag kan inte uttrycka mig klart
för att det kan misstolkas så mycket. Det kan uppfattas så fruktansvärt fel.
Men ändå så måste jag skriva av mig, för att detta tynger mig.

Jag vet inte om det handlar om svartsjuka eller om det rent av handlar om
moral. Kanske är det så att vi alla ser moral på ett visst sätt. Eller i och för
sig så gör vi nog det.  Och detta är utanför mina gränser. Det finns inte i
min värld att göra såhär. Jag vet inte om jag vågar kalla det respektlöst.

när jag skriver detta så kommer jag på mig själv, det är kanske bara jag som är
rädd. Rädd att någon ska ta min plats. Rädd att du ska inse att jag kanske inte är
vad du vill ha, eller att jag kanske inte är den människa som du trvis med. kanske är
jag bara full av rädsla för att förlora dig, för att du vet för mycket om mig. Rädd för att
du ska inse att du vet mer om mig än vad jag själv vet om mig själv.

det är nog det.
Som en kär vän precis skrev till mig
" det är en ny vecka imorgon, det innebär nya tag"
så klok vän, :)

Att bara sitta där med en underbar vän och prata.
Det sitter någon i ett hörn med en i tidning och bläddrar ljudligt.
I en soffa mittemot oss så sitter det ett par som är upp över öronen förälskade i
varandra, det finns ingen i deras värld bara de två. så vackert.
Bresvid oss så sitter det två kvinnor som är inne på deras andra portion.

Detta är vårt café, kanske lite löjligt att redan säga det efter enbart ett besök.
Men det kändes bra. Det låg inte mitt inne i stan, det ligger inte långt utanför.
När man stiger över tröskeln så är det som att komma in i en ny värld. Allt är
annorlunda här. Det är mysigt och när man sitter där så är det som att klockan
stannar. Tiden bara rinner förbi utan att man lägger märke till det.

Men när man går där ifrån så börjar verkligheten igen.
Ringer till farmor när jag kommer hem och frågar hur det är, då säger hon att hon är
sjuk och att jag& alex inte kan komma i helgen. Jag förstår att hon är sjuk, det händer alla.
Men jag hade gått och sett fram emot detta hela veckan, när allt har kännt tungt så har jag tänkt
på att jag ska åka iväg i helgen och bara vara för mig själv.
Efter detta så tog jag en lång dusch för att jag skulle kunna lugna ner mig och inse att det är faktiskt
mänskligt att bli sjuk och det händer oss alla.
När jag kommer ut ifrån duschen så kommer mamma och pappa hem och då börjar det vardagliga
tjattet om vem som ska laga mat eller vem som ska städa osv.
Loggar in på msn, och där var det inte så positivt. jag förstår att folk mår dåligt ibland, för att även
det är mänskligt. Men när det kommer till en gräns där man inte vet vad man ska säga eller göra mer
för att allt blit fel ändå. Då tar man heldre ett steg tillbaka. så är det bara.

aja,
hade varit skönt att åka iväg,
tycker jag.

Jag tror att vi alla någongång har gjort något som man
verkligen ångrar. Något som kändes rätt i just den stunden
men inte när man fick tänka efter.
jag har iaf själv gjort det. Men det är saker som är gjorda och det
är inget som jag kan ta tillbaka idag. Gjort är gjort!

problemet är att jag inte vet alla gånger vem jag ska lyssna på när jag
själv är osäker på något. Ska man lyssna på sig själv och verkligen vänta in
sig själv tills att man har ett ärlig svar inom sig. Eller ska man lyssna på ens förälder
som har mer erfarenhet. Eller varför inte en kompis som kommer med goda råd. eller tillslut
min pojkvän, är det han som jag ska lyssna på när man har problem eller när man inte kan
ta ett beslut själv.

Det är grymt svårt,
jag tror själv att det är upp till var och en.
Det handlar nog om tillit tror jag.

ha en fin dag mina vänner!
Det förtjänar  ni:)

Så lätt allt kan bli så fel.

Du får mig alltid att le, du får mig alltid att må bra.

min kompis frågade precis mig hur det känns för mig när jag träffar

dig och jag svarar att det känns som en befrielse att träffa dig.

För att när jag är med dig så går det alltid bra, det finns inga problem i världen.

jag vill aldrig vara utan dig, jag vill alltid att det ska vara du och jag.

jag kommer aldrig att släppa dig, du är mitt allt.

jag älskar dig så enormt mycket.

nu sitter jag här igen med massor av tankar. Den svåraste utmaningen just nu det  är att försöka att få ner allt i ett inlägg där alla kan förstå vad jag menar. Men det är inte så lätt, tankarna hoppar fram och tillbaka. Från det ena till det andra. Att jag är en människa som tänker mycket, det är inget som jag kan ljuga om. Ena dagen så är det tunga tankar och nästa dag så leker jag bara med tankar.

I detta läget så känns det som att mina problem inte kan jämföras med alla andra, det känns som att alla har mycket tyngre problem än vad jag har. Det känns inte som att jag kan delge mina tankar och problem. Det är precis som att något säger stopp. Kanske för att jag är rädd att någon som skratta eller rent av att det är någon som inte ska förstå. Jag är rädd att inte ens den närmaste av de närmanste ska förstå. Det låter precis som att jag har världens problem, och det har jag inte. tror jag inte.

Den ena av mina nära säger i denna stund hejdå till sin kärlek i våran vackra huvudstad. En annan av mina nära säger hejdå till kärleken för alltid och en annan sitter hemma och tacksam för alla som bryr sig. Här sitter jag och försöker att få ner mina tankar i ett inlägg på bloggen.

Jag har kommit in i ett läge då jag tycker synd om alla, för minsta lilla. jag vet inte om det är för att jag är känslig för att jag har blivit en sån som människa eller om det är höstdepressionen som smyger dig på mig. Det känns som att detta är en mys period där alla ska vara gulliga men ändå tycka lite synd om sig själva.

en nära vän till mig ringde mig idag, bara för att säga att hon kände på sig att det var något som hade hänt. Hur visste hon det, hon är hur många mil som helst ifrån mig. Det är en riktig vän.

Jag har upptäckt en sak idag, det slog mig som en blixt på klar himmel. Att det är okej att vara ensam, det är okej att inte alltid stå i centrum och det är okej att man förändras.

jobbigt inlägg med mycket tankar,
vissa förstår mig direkt andra inte!

Natti:)

Längtar.

Jag har tänkt på en del saker på senaste tiden,
och det är saker som moralen säger nej till, kan man säga.

Varför skulle inte högt uppsatta människor en dag kunna komma till jobbet i mjukiskläder eller i slitna jeans och en tröja?
Vi är ju alla människor, och alla människor tycker om att gå i olika kläder. Det är inte alla som tycker att det är skönt att gå runt i kostym eller kjol hela dagarna. Jag förstår att det ser snyggare ut, men om vi alla är människor och alla tycker vi om olika saker, varför ska vi inte få visa det på jobbet?

Varför kan man inte säga till en kompis ärligt att man inte vill träffas idag?
Jag har märkt det att det är oftast killar som kan vara ärliga mot varandra. De kan bestäma en dag att de ska ses, men så kanske den ena av de inte känner för att träffas just den dagen, den är kanske trött eller har något annat att göra. Då kan de säga det rakt ut till den andra utan att den andra blir sur. Man det går inte på samma sätt med tjejer, för att då är man svikare och falsk och allt vad man säger. Det är så tråkigt. Det är väl bättre att man är ärlig istället för att vara med någon som man egentligen inte känner för. För att jag vill inte träffa en kompis som egentligen inte vill träffas. Det blir inte samma känsla då.

Varför kan man inte få vara så mycket som möjlig med sin pojkvän/flickvän?
Ni som känner mig vet att jag tänker extremt mycket på detta, kanske lite för mycket. För att om det är någon människa som är jätte mycket med sin pojkvän/flickvän då tycker man att det är konstigt och man stör sig på det för att de alltid umgås. Jag förstår inte varför. Det är upp till varje människa att bestämma hur  mycket man ska vara med sin pojkvän/flickvän. vissa vill vara med de alltid och andra inte. Om jag har en kompis som har en pojkvän/flickvän så vill jag att de ska vara så mycket som de vill, jag vill inte kommentera det. För att om jag vill vara med den kompisen en dag, då kan man ju höra av sig till den och säga det. Eller? Om min pojkvän kommer hem till mig och sover där varje kväll då vill inte jag att andra ska bry sig om det. För att ens äkta vänner stannar kvar, ellerhur? Varför bry som om alla andra då. Jag själv kan känna ibland att jag inte kan vara för mycket med min pojkvän som jag vill, för att då är jag rädd att någon ska säga något eller ta illa upp. och så får det inte vara!

Varför måste man smsa och ringas varje dag?
Jag förstår det inte, jag blir så trött ibland. För att vissa dagar så känner man inte alls för att smsa, vissa dagar så vill man bara vara själv. Man vill inte ha massor av frågor som " hur är det? " " vad gör du? " osv. jag uppskattar verkligen folk som skriver och skickar sms till mig, det är inte det jag säger. Utan jag menar mer att människor kan bli sur för att man inte hör av sig varje dag. Jag var en sån person innan, blev skit sur om ingen smsade på en dag. Men nu förstår jag, ibland har man en dag då man inte känner för det. Och varför inte varfa ärlig då och smsa och säga att man inte känner för att smsa idag.

Det var bara lite små tankar.
har ni tänkt på att det är 090909 idag ? :D

Livet är verkligen orättvist ibland. Det är helt sjukt.
Det som man verkligen inte anar ska hända det händer.
Den som man minst anar det blir alltid drabbade.
Jag orkar inte.
Ingen förtjänar att må dåligt, verkligen ingen!

Jag vet själv hur det var, att vara inne i den perioden då man inte ville snacka
med någon för då började man gråta, man ville inte vara med kompisar för att
man ville bara gråta. Det är hemskt, och ingen förtjänar det.

Jag finns här för dig min vän,
alltid.
Fast vi inte har kännt varandra så länge, så finns jag här!

jag har verkligen inget speciellt att skriva,
det blir inte så mycket tid till bloggen nu tyvärr.
har sjukt mycket i skolan!

men idag så åkte jag först in till skolan för att gå på morgonensamligen,
och sedan så åkte jag till tandläkaren och fick reda på att det var sista
gången med tandställningen, gytt!
Allmänt så har det varit sjukt kul i skolan idag, det har dragit igång en poängjakt.
Vilket innebär att man ska göra sjuka saker för att få poäng, och den som vinner
den får en digitalkamera av skolan. haha!

Nej nu ska jag sätta mig och plugga medans alex spelar match!

ha en fin kväll! :)

Igår efter skolan så åkte jag direkt till Ängelholm.
Jag och josefine skyndade oss efter skolan till tåget,
och självklart så var det fullt på tåget, så vi fick skit
obekväma platser :( .. menmen, efter en och en halv timme så var vi uppe i regniga
Ängelholm hos morfar.
Och det finns verkligen inget bättre än att vara där hemma, äta gott, snacka om precis
allt och lyssna på gamla historier. Det är så mysigt.

Men vi var där bara i en natt, så att idag så var det dags att åka hem igen :(
 Och jag har insett att det finns inget mysigare än att sitta på tåget, när det regnar
jätte mycket ute och man ser hur skånes landksap rullar förbi utanför medans
Lars Winenrbäck och Miss li sjunger en lycklig genom ipoden.
det är verkligen livsglädje.

När jag kom hem så mådde jag inte alls bra, så jag kunde inte träffa Emelie idag :(
aja sånt som händer.. sorry gumman<3

måste bara tillägga att ZLATAN är kung, han är det!
så underbart mål. När man tror att allt hopp är borta
också kommer Zlatan fram och visar varför just han är den
mest älskade fotbollsspelaren.
ussh jag är mållös.. :)

Godnatt !

åh, just nu så är jag så sjukt trött på all falskhet.
Att man snackar skit om någon och sen umgås med dom.

Det var sånt som man gjorde på dagis, inte sånt som man gör på gymnasiet.
Tycker inte jag iaf.. jag blir så arg!

Är man inte människa nog att berätta för människan vad man tycker och tänker
då är man inte människa nog att snacka skit om människan.

Att man snackar skit om en människa och sedan umgås med den, det förstår jag
inte mig på. Det är helt klart upp till var och en. Men kom igen!
Om du snackar skit till  mig om någon av dina andra vänner, och sedan är med de.
Hur ska jag kunna veta om du gör likadant om mig då?

Jag blir så förbannad på det, och jag är inte Guds bästa barn jag har säkert också
gjort det, men nu ska jag verkligen börja tänka efter på riktigt.
För att så som jag behandlar andra så vill jag att andra behandlar mig..
om jag snackar skit om andra, då visar jag att det är okej att snacka skit om mig också..

inte bra!!