Who knows what tomorrow brings
In a world, few hearts survive
All I know is the way I feel
When it's real, I keep it alive

The road is long, there are mountains in our way
But we climb a step every day,

dessa meningarna fick mig verkligen att tänka idag..
jag står inför ett ganska så svårt val om man säger så .. och det är enbart mina äkta vänner som verkligen förstår mig,
allt kan kännas jätte bra ena dagen och sen nästa dag så känns det som skit igen,
det finns så många vänner som man tror att man har men som man inser att man inte har,
en vän för mig är inte en vän som skrattar en rakt upp i huvudet när man berättar något,
en vän för mig är verkligen inte en som  inte stöttar en till 110 % vad det än gäller,
en vän för mig är inte någon som skiter i när man har problem, det kan vara alla problem från att man inte vet vad man ska ta på sig till mitt fall där det handlar om kärlek..
men det var inte bara vänskapen som jag började att tänka på , utan även kärleken,
och det är så sant det som det står där,
vem vet vad som händer imorgon?
ska man inte leva idag?
ska man inte vara med den som man vill vara med även om det kanske känns fel imorgon?
och visst i mitt fall så är vägen lång och det är berg imellan oss, men vi går ett steg varje dag,
och det är så utveckligen i mitt fall tar,
det går inte på en natt,
det är dessa ord som gör att jag tror på oss,
tror du på oss?