Det är en sak som jag tänker på mycket ofta,
det är alla kärlekslåtar som finns idag, dom som handlar om hur underbart det är med kärlek,
och hur mycket en man gör för en kvinna, och hur underbart det är och hur lycklig man är med denna mannen,
men det beskrivs aldrig när det är motsattsen,
då man blir sårad, då mannen skiter i vad kvinnan tycker, och alla gånger då man är olyckligt kär..
detta beskrivs inte så ofta om man säger så ..
eller vänta nu när jag tänker efter så finns det ändå massor med låtar som beskriver just den negativa känslan..
men det som stör mig ganska mycket det är att man aldrig hittar denna underbara killen, som gör allt för en , som verkligen vågar stå upp och säga " detta är min flickvän, och jag älsakr henne" inför hans kompisar,
och var finns den där killen som en gång kanske skippar att träffa sina vänner för att vara med flickvännen,
eller den killen som märker på flickvännen när hon är ledsen,
som sätter sig bredvid henne, utan att säga något.. bara håller om henne och säger tillslut vad det än är så finns jag här för dig, var är han?
jag tror bara att det är i mjin fantasi en såndära kille finns eller?
jag önskar verkligen att det inte bara finns i fantasin..
att jag en dag finner den ..
Men tillbaka till kärlekslåtarna,
jag har nog kommit till det stadiet nu att jag inte kan lyssna på dessa kärlekslåtarna mer, för att jag kan inte känna igen mig i dom där "fina" låtarna,
där man ständigt är lycklig..
är det verkligen riktig k'rlek det som dom beskriver?
det är kanske det,
problemet är nog att jag inte har upplevt den kärleken än ..