Uteslutningsmetoden eller?
Okej .. jag hajar inte?! ..
det finns en sak som jag verkligen inte förstår mig på , och jag vet inte om ni kommer att förstå vad jag menar men jag ska försöka att förklara så gott jag kan..
det är såhär, det finns en grupp med människor som vi alltid har varit med kan man säga, det har liksom alltid varit dom som man kan ringa ut och bara ta en promenad, det är alltid dom som man kan ringa till om man har problem också löser dom problemen till en,
alltså vi har varit riiktigt bra kompisar,
men nu på senaste tiden så kan man säga att man har blivit utesluten ifrån dessa människorna, och jag fattar bara inte hur man kan utesluta någon ?! ..
är man inte tillräckligt cool?
är det för att jag inte är lika gammal som er?
eller är det helt enkelt för att jag har en pojkvän som jag umgås med?!
berätta vad fan det är !
för detta är bara pinsamt, när man själv märker att dessa människorna utesluter en, men när man frågar dom så säger dom ni har missuppfattat det.. okej vad har vi missuppfattat?
ni gör allt tillsammans, ni umgås och snackar och skickar sms och ringer, och om det är någon som ska ner till stranden så ringer ni bara varandra,
vad har jag att missuppfatta?
har ni kört uteslutningsmetoden eller?!
För mig är det ofattbart hur man bara kan utesluta någon så.. UTAN att säga något som tillexempel .. " vi kanske inte ligger på samma nivå länge.. " säg något förfan!
är detta vänner eller är det inte?!
är det kanske jag som har missuppfattat det?
det finns en sak som jag verkligen inte förstår mig på , och jag vet inte om ni kommer att förstå vad jag menar men jag ska försöka att förklara så gott jag kan..
det är såhär, det finns en grupp med människor som vi alltid har varit med kan man säga, det har liksom alltid varit dom som man kan ringa ut och bara ta en promenad, det är alltid dom som man kan ringa till om man har problem också löser dom problemen till en,
alltså vi har varit riiktigt bra kompisar,
men nu på senaste tiden så kan man säga att man har blivit utesluten ifrån dessa människorna, och jag fattar bara inte hur man kan utesluta någon ?! ..
är man inte tillräckligt cool?
är det för att jag inte är lika gammal som er?
eller är det helt enkelt för att jag har en pojkvän som jag umgås med?!
berätta vad fan det är !
för detta är bara pinsamt, när man själv märker att dessa människorna utesluter en, men när man frågar dom så säger dom ni har missuppfattat det.. okej vad har vi missuppfattat?
ni gör allt tillsammans, ni umgås och snackar och skickar sms och ringer, och om det är någon som ska ner till stranden så ringer ni bara varandra,
vad har jag att missuppfatta?
har ni kört uteslutningsmetoden eller?!
För mig är det ofattbart hur man bara kan utesluta någon så.. UTAN att säga något som tillexempel .. " vi kanske inte ligger på samma nivå länge.. " säg något förfan!
är detta vänner eller är det inte?!
är det kanske jag som har missuppfattat det?
bästisar...
Jag har kommit in i en period nu där jag saknar så många personer som man umgick med innan ,..
eller iaf personer som man kanske umgås med nu men som verkligen inte är den samma som förr.
det är verkligen jätte jobbigt !
Jag kommer inte att nämna något namn för den som det handlar om kommer att inse att det är till dom..
Det som jag kan sakna som mest det är alla kvällspromenader, alla kvällar där vi inte gjorde något mer än att skrattade, alla dagar då vi hade våra depp dagar, och såfort någon var deppig så kom man till dom och käkade godis och genast var allt bättre,
jag saknar gemenskapen av att alltid ha er där..
men sen så var det något som hände, även om vi hade lovat varandra att vi skulle finnas där för varandra för alltid så blev det verkligen inte så..
jag är så hemskt ledsen över det,
för att jag tänker ständigt på det som gick fel.. vad var det som gick fel, var det något som man hade gjort som fgjorde att man inte ville fortsätta att umgås.. ?!
ingen vet ..
sedan så är det ju den där bästisen,
jag har haft tre riktiga bästisar om man ska säga så .. den första var helt sjukt underbar, vi gjorde liksom ALLT tillsammans, och det var verkligen viiii! men sedan så växte vi liksom ifrån varandra, det var verkligen så naturligt som vi växte ifrån varandra, vi är dock fortfarande vänner, och har skit kul tillsammans,
bästis nummer två, vi var verkligen gjorda för varandra, säg någonting som vi inte gjorde tillsammans.. vi gjorde ALLT Tillsammans, vi gick igenom allt tillsammans bra dagar och dåliga dagar, vad som än hände så stöttade vi verkligen varandra till 1000000 % ...och vi sa alltid till varandra att ingen kille skulle komma ímellan oss. men vad hände?! jo en kille kom imellan oss :( ! that sucks!
bästis nummer tre.. deam i miss you!
jag vet inte vad som hände här det bara blev som det blev !
hon ändrade stil och allt gick åt helvete !
tyvärr!
Men en som alltid har varit med mig det är ju Chebib!
han finns där alltid, tack vännen <3
men så tänker jag så..
att visst fasen är det sorligt att allt detta har hänt! och jag saknar det verkligent iden som jag hade med dessa personerna, men kom igen !
det finns ju så många andra!
asså jag tänker bara på alla dom kompisarna som man inte kallar bästis, är inte dom bra vänner dom också?!
måste man kalla folk bästisar?
jag vet inte hur det är med den saken..
vad tycker ni?
vad är det med alla?
Är vi inne i en såndära dåligt själförtroende period nu?
eller en period där alla har något eller några porblem som dom verkligen måste få lösta?
Jag märkte det för några dagar sedan då jag satt inne på msn och där inne så var det mellan 5-7 personer som skrev till mig om deras nya eller gammla problem, eller att dom har dåligtsamvete.. jaaha!
Jag har själv inte den bästa perioden i mitt liv nu och det vet jag verkligen om..
Men jag vet också varför det är så ..
Men det tog mig väldigt lång tid innan jag kom fram till varför jag var inne i just denna perioden nu som jag är i .
och jag tror verkligen att det är svårt för alla att komma fram till varför man mår kass.. !
Men samtidigt var tog allas självförtroende vägen?!
var blev alla dom av som kunde stå i spegeln och stå och säga " fyfan vad jag är snygg" eller alla som hade så otroligt mycket luft för att dom visste att ingen kunde trampa på dom .. VAR ÄR NI?!
Jag saknar verkligen alla dom personerna, för asså jag mår bättre och får bättre självfötroende när alla i min omgivning har bra självförtroende..
Det som jag vill säga med detta flummiga inlägg är att jag tycker att alla ska hjälpas åt att bygga upp självförtroendena igen !
kom igen , det är snart ny skola, nya kompisar, nya lärare , vi kommer att komma till skolan som "okända" ingen vet hur vi är, i nget vet hur vi fungerar, ingen vet hur dom ska trissa upp oss! dom vet inget om en ..
och det är u chansen kommer att förändra alla gamla rykten och påståenden!
kom igen vi borde inte ha dåligt självförtroende , vi har ju chansen att förändra allt det gamla nu!
så tänker jag iaf..
btw.. vad tycker ni om mitt nya utssende på bloggen?
tack till Emelie som hjälpte mig att fixa den! <3
eller en period där alla har något eller några porblem som dom verkligen måste få lösta?
Jag märkte det för några dagar sedan då jag satt inne på msn och där inne så var det mellan 5-7 personer som skrev till mig om deras nya eller gammla problem, eller att dom har dåligtsamvete.. jaaha!
Jag har själv inte den bästa perioden i mitt liv nu och det vet jag verkligen om..
Men jag vet också varför det är så ..
Men det tog mig väldigt lång tid innan jag kom fram till varför jag var inne i just denna perioden nu som jag är i .
och jag tror verkligen att det är svårt för alla att komma fram till varför man mår kass.. !
Men samtidigt var tog allas självförtroende vägen?!
var blev alla dom av som kunde stå i spegeln och stå och säga " fyfan vad jag är snygg" eller alla som hade så otroligt mycket luft för att dom visste att ingen kunde trampa på dom .. VAR ÄR NI?!
Jag saknar verkligen alla dom personerna, för asså jag mår bättre och får bättre självfötroende när alla i min omgivning har bra självförtroende..
Det som jag vill säga med detta flummiga inlägg är att jag tycker att alla ska hjälpas åt att bygga upp självförtroendena igen !
kom igen , det är snart ny skola, nya kompisar, nya lärare , vi kommer att komma till skolan som "okända" ingen vet hur vi är, i nget vet hur vi fungerar, ingen vet hur dom ska trissa upp oss! dom vet inget om en ..
och det är u chansen kommer att förändra alla gamla rykten och påståenden!
kom igen vi borde inte ha dåligt självförtroende , vi har ju chansen att förändra allt det gamla nu!
så tänker jag iaf..
btw.. vad tycker ni om mitt nya utssende på bloggen?
tack till Emelie som hjälpte mig att fixa den! <3
Götet känns så långt borta..
För er som har missat det så har jag, Josefine, Emil, Mette, Annica, Sophia och Marie varit i Göterborg i fredags,
steg upp ungefär 20 över 4 på morgonen och var inte så pigg kan jag säga..
men jag var verkligen spänd inför denna dagen,
för vi har pratat och planerat denna dagen så sjuuuukt lännge..
framför mig hade jag nu en hel dag i göteborg tillsammans med några av min närmaste kompisar,
kan det blir bättre?
jag åkte med Emils mamma in til centralen och där träffade vi en väldigt sömnig Marie,
och jag hade saknat henne, hon hade ju varit i Stockholm innan götet..
menmen sen så anlände resten av högen, och jag var verkligen sugen på coola..
jag hade inte klarat att sittta på ett tåg i 3 timmar utan en cola, så jag sprang in på ett cafe på centralen och tog en cola, hon i kassan bara 23, jag bara URSÄKTA?! jag ska inte betala för dom bakoms grejer också ?! hon bara nej men det kostar det, och jag hade inte tid att dissuktera för tåget gick om 8 minuter,
vi sprang till tåget och tog oss några platser, ganska bra platser faktiskt,
sedan så var det ju denna DRYGA resa..
jag hatara tt åka tåg:( !
men väl framme så vaknade alla till och vi käkade frukost,gick och kollade i affärer på nordstan och liide så .
sen så gick vi ut i götet och kollade,
man kan alltså inte mr än att älska den staden,
den är såååå underbar!
Vi gick på Liseberg, vi käkade och hade allmänt myys!
sen när stämningen började att dö ut så ringde min pappa mig och sa att Erik hade sökt mig,
erik är då min kompis i stockholm,
och ifrån böjan så hade vi bestämmt att vi skulle träffas i Göteborg när vi skulle dit, men så för någon vecka sedan så sa han att han inte kunde komma..
men iaf så ringde jag upp han och han sa att han vsr i götet !
HERREGUD!
har inte träffat han på 3 år !
vi bestämmde at vi skulle träffas på Nordstan,
så vi satte oss och åt medans vi väntade på han..
så dyker det upp fyra killar, och jag ser att en av dom är erk..
och när dom kommer närmare så ser jag att det är Alaa, kalle och Sarre som är med han!
SHIT ! har inte träffat dom på tre år..
shit vad dom hade förändrats!
UDNERBART !
träffade dom i typ 40 minuter, sedan så fick vi säga hejdå igen...
Menmen..
ska troligen träffa dom snart igen! :D
UDNERBAR DAG I GÖTET !
men götet känns så långt ifrån..
jag ska lätt flytta dit!
steg upp ungefär 20 över 4 på morgonen och var inte så pigg kan jag säga..
men jag var verkligen spänd inför denna dagen,
för vi har pratat och planerat denna dagen så sjuuuukt lännge..
framför mig hade jag nu en hel dag i göteborg tillsammans med några av min närmaste kompisar,
kan det blir bättre?
jag åkte med Emils mamma in til centralen och där träffade vi en väldigt sömnig Marie,
och jag hade saknat henne, hon hade ju varit i Stockholm innan götet..
menmen sen så anlände resten av högen, och jag var verkligen sugen på coola..
jag hade inte klarat att sittta på ett tåg i 3 timmar utan en cola, så jag sprang in på ett cafe på centralen och tog en cola, hon i kassan bara 23, jag bara URSÄKTA?! jag ska inte betala för dom bakoms grejer också ?! hon bara nej men det kostar det, och jag hade inte tid att dissuktera för tåget gick om 8 minuter,
vi sprang till tåget och tog oss några platser, ganska bra platser faktiskt,
sedan så var det ju denna DRYGA resa..
jag hatara tt åka tåg:( !
men väl framme så vaknade alla till och vi käkade frukost,gick och kollade i affärer på nordstan och liide så .
sen så gick vi ut i götet och kollade,
man kan alltså inte mr än att älska den staden,
den är såååå underbar!
Vi gick på Liseberg, vi käkade och hade allmänt myys!
sen när stämningen började att dö ut så ringde min pappa mig och sa att Erik hade sökt mig,
erik är då min kompis i stockholm,
och ifrån böjan så hade vi bestämmt att vi skulle träffas i Göteborg när vi skulle dit, men så för någon vecka sedan så sa han att han inte kunde komma..
men iaf så ringde jag upp han och han sa att han vsr i götet !
HERREGUD!
har inte träffat han på 3 år !
vi bestämmde at vi skulle träffas på Nordstan,
så vi satte oss och åt medans vi väntade på han..
så dyker det upp fyra killar, och jag ser att en av dom är erk..
och när dom kommer närmare så ser jag att det är Alaa, kalle och Sarre som är med han!
SHIT ! har inte träffat dom på tre år..
shit vad dom hade förändrats!
UDNERBART !
träffade dom i typ 40 minuter, sedan så fick vi säga hejdå igen...
Menmen..
ska troligen träffa dom snart igen! :D
UDNERBAR DAG I GÖTET !
men götet känns så långt ifrån..
jag ska lätt flytta dit!
Jag tror att allt har sin tid..
Om jag ska vara riktigt ärlig så tror jag verkligen på att allt här i livet har sin tid,
skolan den har sin tid, jobben dom har sin tid, pojkvännen har sin tid, och jag tror att till och med vännerna dom har sin tid...
det tog mig ett bra tag till att inse detta..
i helgen så var vi på 70 års kalas, och då sa någon såhär till mig " det är inte lönt att bråka med sin pojk/flickvän utan det är istället bättre att man tar vara på den tiden som man har tillsammans" .. och jag önskar verklligen att någon hade sagt det till mjig innan, för att då hade jag kanske sluppit att bli sur på min pojkvän för allt, och kanske tänkt så istället att skit i det och ta vara på den tiden som man har tillsammans, för att man vet faktiskt inte när den är slut.. sorligt nog!
Jag tänker på detta med min syster också, för att vi bråkar om dom mest onödiga sakerna som man kan tänka sig, det kan vara allt från att hon har tagit mina stumpor utan att fråga tiill att hon inte har plockat undan i köket.. moget liksom !
men jag antar att så är det, men om man egentligen skiter i alla dessa små sakerna och tänker på att utnyttja den tiden som man har tillsammans, för jag kan slå vad om att jag när jag flyttar hemtifrån kommer att sakna den tiden som jag har med josefine,
även om jag inte riktigt uppskattar det nu , alla filmkvällar som jag och josefine har , eller när vi inte kan sova så smyger man in till henne och sitter och snackar halva natten istället,
jag uppskattar inte det så mycket nu , men jag lovar att jag kommer att göra det förr eller senare!
När jag och josefine satt och snackade idag så kom vi fram till att det är en av våra förre detta närmaste kompis som inte hör av sig till oss mer, och man säger att personen saknar oss men ändå så hör denna personen inte av sig,
och min syster hon var väldigt upprörd över detta,
för at vi har trotts allt varit så nära varandra,
och när mkin syter sitter och berättar att hon är väldigt upprörd över detta så kommer jag och tänker på det som min morfar allt säger till mig,
han berättar alltid för mig att allt jhar sin tid och jag har verkligen ALDRIG riktigt hajat vad det betyder,
jag har bara hållit med,
men nu jävlar kom jag verklgien på vad det innebär,
För att denna kompisen som vi nu har "tappat" de är egentligen inget fel på det,
för asså även vi hade vår tid, när vi var nära kompisar då hade vi hur kul som hellst, asså det hade vi verkligen men nu när vi inte umgås mer då tycker jag att man får tänka på att vi har haft vår tid,
klart att det kan vara jobbigt för det tänker jag med, för att när jag täänker på att vi hade vår tid då tänker jag på alla dom gångerna som man inte skulle bråkat just för att ta vara på den tiden som vi hade tillsammans, för man vet trotts allt inte när den tar slut..
det finns massor med saker som jag skulle vela ändra på när den gäller denna kompisen, men det går inte förvår tid har varit,
och nu har jag verkligen lärt mig något,
jag vet att nu när jag har mina kompisar så ska jag verkligen ta vara på tiden som vi har,
för imorgon så kanske vi inte är vänner mer,
det vet man faktiskt inte!
så det jag vill säga till er det är att ta vara på den tiden som man har,
den kan försvinna snabbare än vad ni tror!
& allt har sin tid, gå inte och deppa om ni tappar någon,
utan lev på era underbara minnen tillsammans istället!
det tänker iaf jag göra!
skolan den har sin tid, jobben dom har sin tid, pojkvännen har sin tid, och jag tror att till och med vännerna dom har sin tid...
det tog mig ett bra tag till att inse detta..
i helgen så var vi på 70 års kalas, och då sa någon såhär till mig " det är inte lönt att bråka med sin pojk/flickvän utan det är istället bättre att man tar vara på den tiden som man har tillsammans" .. och jag önskar verklligen att någon hade sagt det till mjig innan, för att då hade jag kanske sluppit att bli sur på min pojkvän för allt, och kanske tänkt så istället att skit i det och ta vara på den tiden som man har tillsammans, för att man vet faktiskt inte när den är slut.. sorligt nog!
Jag tänker på detta med min syster också, för att vi bråkar om dom mest onödiga sakerna som man kan tänka sig, det kan vara allt från att hon har tagit mina stumpor utan att fråga tiill att hon inte har plockat undan i köket.. moget liksom !
men jag antar att så är det, men om man egentligen skiter i alla dessa små sakerna och tänker på att utnyttja den tiden som man har tillsammans, för jag kan slå vad om att jag när jag flyttar hemtifrån kommer att sakna den tiden som jag har med josefine,
även om jag inte riktigt uppskattar det nu , alla filmkvällar som jag och josefine har , eller när vi inte kan sova så smyger man in till henne och sitter och snackar halva natten istället,
jag uppskattar inte det så mycket nu , men jag lovar att jag kommer att göra det förr eller senare!
När jag och josefine satt och snackade idag så kom vi fram till att det är en av våra förre detta närmaste kompis som inte hör av sig till oss mer, och man säger att personen saknar oss men ändå så hör denna personen inte av sig,
och min syster hon var väldigt upprörd över detta,
för at vi har trotts allt varit så nära varandra,
och när mkin syter sitter och berättar att hon är väldigt upprörd över detta så kommer jag och tänker på det som min morfar allt säger till mig,
han berättar alltid för mig att allt jhar sin tid och jag har verkligen ALDRIG riktigt hajat vad det betyder,
jag har bara hållit med,
men nu jävlar kom jag verklgien på vad det innebär,
För att denna kompisen som vi nu har "tappat" de är egentligen inget fel på det,
för asså även vi hade vår tid, när vi var nära kompisar då hade vi hur kul som hellst, asså det hade vi verkligen men nu när vi inte umgås mer då tycker jag att man får tänka på att vi har haft vår tid,
klart att det kan vara jobbigt för det tänker jag med, för att när jag täänker på att vi hade vår tid då tänker jag på alla dom gångerna som man inte skulle bråkat just för att ta vara på den tiden som vi hade tillsammans, för man vet trotts allt inte när den tar slut..
det finns massor med saker som jag skulle vela ändra på när den gäller denna kompisen, men det går inte förvår tid har varit,
och nu har jag verkligen lärt mig något,
jag vet att nu när jag har mina kompisar så ska jag verkligen ta vara på tiden som vi har,
för imorgon så kanske vi inte är vänner mer,
det vet man faktiskt inte!
så det jag vill säga till er det är att ta vara på den tiden som man har,
den kan försvinna snabbare än vad ni tror!
& allt har sin tid, gå inte och deppa om ni tappar någon,
utan lev på era underbara minnen tillsammans istället!
det tänker iaf jag göra!
Jag förstår inte,
Nu får ni rätta mig om jag har fel..
men asså är det inte så att om man vill ha kontakten med någon så ska man höra av sig,
och om man då alltid hör av sig, kan inte den andra då höra av sig någon gång?
eller ..
om personen inte gör det, är det då ett bevis på att personen inte vill ha kontakten eller?
som vanligt så överdriverj ag nog,
det brukar vara så när det är något,
men det finns inget mer som stör mig ..
för mig är det självklart att man ska höra av sig till personer som man bryr sig om,
eller är det bara jag som tycker det?
om man får ett sms är det inte självklart då att man svarar om man har pengar? ..
det kan störa mig så enormt mycket,
det känns som att jag nu hädanefter ska skita i att höra av mig till folk som inte hör av sig till mig,
för jag pallar inte mer !!!
verkligen inte ..
nej nu är det slut dampat..
Sophia tog fram sin gitarr och nu ska jag sitta och lyssna på det,
för hon är typ bäst!
men asså är det inte så att om man vill ha kontakten med någon så ska man höra av sig,
och om man då alltid hör av sig, kan inte den andra då höra av sig någon gång?
eller ..
om personen inte gör det, är det då ett bevis på att personen inte vill ha kontakten eller?
som vanligt så överdriverj ag nog,
det brukar vara så när det är något,
men det finns inget mer som stör mig ..
för mig är det självklart att man ska höra av sig till personer som man bryr sig om,
eller är det bara jag som tycker det?
om man får ett sms är det inte självklart då att man svarar om man har pengar? ..
det kan störa mig så enormt mycket,
det känns som att jag nu hädanefter ska skita i att höra av mig till folk som inte hör av sig till mig,
för jag pallar inte mer !!!
verkligen inte ..
nej nu är det slut dampat..
Sophia tog fram sin gitarr och nu ska jag sitta och lyssna på det,
för hon är typ bäst!
sophiadag..
Idag har det då varit och är en Sophiadag..
Vi har då tagit bilder och tagit bilder.. haha
Man kan nog säga att det inte riktigt är min dag idag,
och ändå så lovade jag mig själv att jag inte skulle låta denna saken påverka hur jag är..
men problemet är att jag låter det påverka ändå..
tyvärr!
det är tur att man har vänner som förtår då ..
tack för detr Sophia!
Kärleken, kärlekslåtar
Det är en sak som jag tänker på mycket ofta,
det är alla kärlekslåtar som finns idag, dom som handlar om hur underbart det är med kärlek,
och hur mycket en man gör för en kvinna, och hur underbart det är och hur lycklig man är med denna mannen,
men det beskrivs aldrig när det är motsattsen,
då man blir sårad, då mannen skiter i vad kvinnan tycker, och alla gånger då man är olyckligt kär..
detta beskrivs inte så ofta om man säger så ..
eller vänta nu när jag tänker efter så finns det ändå massor med låtar som beskriver just den negativa känslan..
men det som stör mig ganska mycket det är att man aldrig hittar denna underbara killen, som gör allt för en , som verkligen vågar stå upp och säga " detta är min flickvän, och jag älsakr henne" inför hans kompisar,
och var finns den där killen som en gång kanske skippar att träffa sina vänner för att vara med flickvännen,
eller den killen som märker på flickvännen när hon är ledsen,
som sätter sig bredvid henne, utan att säga något.. bara håller om henne och säger tillslut vad det än är så finns jag här för dig, var är han?
jag tror bara att det är i mjin fantasi en såndära kille finns eller?
jag önskar verkligen att det inte bara finns i fantasin..
att jag en dag finner den ..
Men tillbaka till kärlekslåtarna,
jag har nog kommit till det stadiet nu att jag inte kan lyssna på dessa kärlekslåtarna mer, för att jag kan inte känna igen mig i dom där "fina" låtarna,
där man ständigt är lycklig..
är det verkligen riktig k'rlek det som dom beskriver?
det är kanske det,
problemet är nog att jag inte har upplevt den kärleken än ..
det är alla kärlekslåtar som finns idag, dom som handlar om hur underbart det är med kärlek,
och hur mycket en man gör för en kvinna, och hur underbart det är och hur lycklig man är med denna mannen,
men det beskrivs aldrig när det är motsattsen,
då man blir sårad, då mannen skiter i vad kvinnan tycker, och alla gånger då man är olyckligt kär..
detta beskrivs inte så ofta om man säger så ..
eller vänta nu när jag tänker efter så finns det ändå massor med låtar som beskriver just den negativa känslan..
men det som stör mig ganska mycket det är att man aldrig hittar denna underbara killen, som gör allt för en , som verkligen vågar stå upp och säga " detta är min flickvän, och jag älsakr henne" inför hans kompisar,
och var finns den där killen som en gång kanske skippar att träffa sina vänner för att vara med flickvännen,
eller den killen som märker på flickvännen när hon är ledsen,
som sätter sig bredvid henne, utan att säga något.. bara håller om henne och säger tillslut vad det än är så finns jag här för dig, var är han?
jag tror bara att det är i mjin fantasi en såndära kille finns eller?
jag önskar verkligen att det inte bara finns i fantasin..
att jag en dag finner den ..
Men tillbaka till kärlekslåtarna,
jag har nog kommit till det stadiet nu att jag inte kan lyssna på dessa kärlekslåtarna mer, för att jag kan inte känna igen mig i dom där "fina" låtarna,
där man ständigt är lycklig..
är det verkligen riktig k'rlek det som dom beskriver?
det är kanske det,
problemet är nog att jag inte har upplevt den kärleken än ..
