Varför är en stor fråga för mig nu för tiden,
jag känner mig lite som en treåring som frågar varför  till allt, varför äter man? varför dör man annars? varför det? ..
ja ni hajar poängen..
men lite skillnad är det mellan den lilla treåringen och mig,
jag frågar inte dessa varför-frågorna till någon mer än mig själv,

Det har varit en riktig varför dag idag ,
jag vet inte vad jag ska göra, du kommer in och förvirrar lite av mitt liv ..
jag vet inte vad jag ska göra, och hur jag ska tolka det,
tycker jag om dig?
älskar jag dig ( fortfarande) ?
ska jag skita i det gammla och börja tro på det nya?

har ni också varit inne i dessa perioderna?
jag har försökt att prata om detta med lite av mina kompisar,
några råå vägrar att prata med mig om det, och säger att lägga ner,
medans andra säger att jag bör göra jag känner,
men hade inte allt varit såå mycket enklare om någon bara sa ,
GÖR SÅHÄR LOUISE SÅ BLIR ALLT BRA !


jag bliir gaalen,
men saknar bekräftelsen om att jag gillar dig,
=(